Historik över Äppelbo Kraft AB

Inför högtidlighållandet av Äppelbo Kraft Aktiebolags 50-åriga tillvaro har bolagets ledning med hjälp av dokument och handlingar från bolagets bildande, protokoll och brev från tiden för dess tillkomst och fram till nuvarande tid velat göra en enkel sammanställning över minnesvärda händelser och faser i bolagets utveckling .Detta arbete har underlättats genom välvilligt bistånd från minnesgoda personer i Äppelbo, vilka antingen har varit nära knutna till företaget eller på annat sätt erhållit god kännedom om detsamma, i synnerhet från tiden för dess tillkomst och första tillvaro.

Den egentliga anledningen till företagets tillkomst var naturligtvis behovet av elektrisk ström för belysnings- ändamål i i bygden i och omkring Äppelbo. Vid denna tidpunkt rådde med hänsyn till första världskriget stor brist på materiell, och det gällde dessutom att erhålla en anläggning till lägsta möjliga kostnad. Att tillgången på kapital icke var obegränsad framgår klart ur både räkenskaper och protokoll under många år sedan starten. En stor bidragande orsak härtill utgjorde den oupphörligt starkt ökande efterfrågan på elektrisk energi.

Företaget bildas — första styrelsen

Vid ett sammanträde den 3 januari 1914 med intresserade för anläggning av kraftstation i Äppelbo beslöts välja en interimstyrelse med uppgift att med bistånd av sakkunnig ingenjör undersöka möjligheterna till utvinning av vattenkraft vid tre forsar i Äppelbo, nämligen Kvarnmoren , Risforsen och Öjsforsen. Att solidariskt svara för kostnaderna för denna undersökning anmälde sig frivilligt 24 personer vid detta sammanträde . Den 10 maj 1914 beslöts att till en beräknad kostnad av 39.000:- kronor anlägga en kraftstation vid vattenfallet Kvarnmoren samt bygga en elektrisk ledning till byalagen Ovanheden och Sälen. I kraftstationen skulle insättas en generator utvecklande 100 hkr, dessutom skulle möjlighet ges att vid behov insätta ytterligare en generator med samma styrka. Denna åtgärd måste anses som synnerligen förutseende i dåvarande läge. Emellertid installerades den andra turbinen inte förrän år 1935 med en effekt av 25 kWa. Vid detta sammanträde utsågs fem förtroendemän, som skulle vara stiftare av ett aktiebolag med ändamål att genomföra nämnda beslut. Dessa förtroendemän, som även utgjorde styrelse i det nya bolaget var:

Kronolänsmannen And. Styve´n , Ovanheden, ordförande

Kyrkvärden Velam Erik Magnusson, Ovanheden

Skogvaktaren Per Danielsson, Risheden

Handlanden L. Larsson J:r, Opsaheden och

Hemmansägaren Opsa Halvar Halvarsson, Risheden.

Aktieteckningen visade att intresset inom Sälens och Ovanhedens byar var stort, och tanken på byggandet av ett kraftverk kunde förverkligas. Minimikapitalet, kronor 30. 000:- var snart tecknat, och vid konstituerande bolagsstämma den 9 januari 1915 beslöts, att bolaget skulle komma till stånd. Till julen samma år kunde det första elektriska ljuset stråla i bygden.

Redan i januari 1916 planerades ledningsnätet att utsträckas även till byarna Näset och Rågsveden, då vid denna tidpunkt 350 lampor var tecknade i dessa byar.

Abonnenterna kunde teckna sig för lampor enligt följande alternativ, priserna angivna per år räknat:

Bolaget tillhandahöll mätare vid minst 10 lampors abonnemang mot en avgift av kronor 5: - per år och 35 öre /kWh..Ledningar framdrog av bolaget till varje abonnents vägg, och abonnent skulle avgiftsfritt upplåta erforderlig mark för ledningarna..

I samband med företagets tillkomst hade å kommunalstämma överlåtelsehandling utfärdats med full äganderätt för Äppelbo Kraft Aktiebolag för Kvarnmorns Kvarn och Sågplats.

Kraftstationsbygget

Byggmästare K. E. Dahne från Smedjebacken ledde bygget av kraftstationen , och leverantör av maskinutrustningen var Finshyttans Bruk, Filipstad. Alla transporter av material från andra platser skedde från Vansbro per häst.

Personer, som var med vid bygget, har berättat, att allt virke som användes till kraftstationsbygget och tuben sågades på platsen av Karl Tillman. Hallams Johan Eriksson var med som snickare vid bygget och tjänstgjorde sedan som kraftmaskinist ända fram till år 1956, då han slutade efter att ha varit anställd vid företaget i 42 år, Bolagets montör Finn Göte Larsson övertog maskinistsysslan vid kraftstationen efter Hallams Johan Eriksson och sköter den fortfarande.

Även byggandet av servisledningar och installationerna gick i bolagets regi. Klas Jansson från Borlänge utförde på bolagets initiativ installationen av den elektriska utrustningen hos abonnenterna.

Trots att ledningarna enligt bolagsordningen fritt skulle få framdragas över abonnenternas mark fortgick icke byggandet av ledningarna helt utan komplikationer. Exempelvis kan nämnas , att bolaget i vissa fall nödgats utbetala ersättning till markägare för att tillfredsställa deras anspråk,

Så snart kraftstationen var byggd och den första fasen av utbyggandet av ledningsnät avslutats fick styrelsen inrikta sig på att kontrollera strömförbrukningen hos abonnenterna och söka erhålla en rättvis fördelning av kostnaderna på de olika förbrukarna, Mätare insattes i allt större utsträckning, Styrelsen fick även inrikta sig på att få in utestående fordringar för levererad elektrisk energi. Bolagsstämman den 21 maj 1921 valde tre personer:

Uta Klas Nilsson i Näset, Brandt Erik Nilsson i Ovanheden och Viktor P. Heinstedt i Risheden att jämte styrelsen iakttaga och bevaka att inga oärligheter med strömförbrukningen förekom. Upptäcktes någon ha gjort sig skyldig till sådant befullmäktigades styrelsen att omedelbart avstänga denne från vidare strömtillförsel samt icke återinkoppla nätet förrän han till bolaget bötat kronor 100:-.

Kraftförbrukningen ökade efter hand , och snart beslöts , att varje förbrukare av motorkraft måste ha mätare installerad. Ända från kraftstationens tillkomst har priset på motorkraft på gårdarna varit 26 öre per kWh.

År 1922 åtog sig Hallams Johan Eriksson att förutom sysslan sysslan som maskinist ansvara för ledningsnätet.

Vid stämman 1932 gjordes styrelsen påmind om, att kraftverkets vattenfall tillhörde de gamla kvarnägarna, varför ersättningsanspråk framställdes. Denna gång föranledde dessa krav ingen åtgärd från stämmans sida.

Vid samma stämma infördes tidsenligare taxor, vilka i stort sett tillämpas ännu i dag.

Under lång tidsrymd blev styrelsen påmind om det snabbt ökande kravet från abonnenterna beträffande kvalitet och kvantitet på strömmen. Under kraftstationens första år stängdes densamma tre veckor varje sommar för tjärning av tuben. Detta innebar för abonnenterna ett långt avbrott i leveransen av ström. Dåtida krav var dock ej stora och åtgärden godtogs av abonnenterna . Så småningom gjorde de ökade kraven på kontinuerlighet i leveranserna dessa avbrott omöjliga, och förbrukningen ökade i sådan takt , att den stora belastningen resulterade i , att påkopplandet av ett pressjärn föranledde olägenheter för förbrukarna i detta transformatorområde och måste förbjudas under vissa tider på dygnet.

Stora svårigheter uppstod för styrelsen att lösa frågan om tillskottskraft. Flera olika förslag framkom, bl. a.. anskaffandet av dieseldriven eller träkolsdriven motorkraft, ångcentral vid Äppelbo Sågverks AB samt även utbyggnad av en kraftstation vid Gruckå kvarn. Dessutom undersöktes möjligheterna till att åstadkomma

en bättre vattenförsörjning i Granån. Något av dessa förslag hann dock inte förverkligas innan det stod klart, att det var otillräckligt.

År 1934 upptogs till diskussion med AB S.P.Persson , Malung om köp av elektrisk energi från detta företag. Redan år 1937 var emellertid även denna utväg otillräcklig, Varför beslut fattades om byggande av ledning till Vansbro för inköp av elektrisk kraft från Stora Kopparbergs Bergslags AB. I och med detta tillskott av energi kunde krav från Tyngsjö- borna om leverans av elektrisk ström diskuteras. Detta projekt genomfördes emellertid inte.

Genom kraftleveransen från Stora Kopparbergs Bergslags AB hade frågan om reservkraft tillgodosetts, och bolaget kunde mer koncentrera sig på en förbättring av ledningsnätet. Denna förbättring pågår alltjämt. Nuvarande montör Göte Larsson har varit i bolagets tjänst sedan år 1940.

Den nutida situationen kännetecknas av en mera lugn och tillfredsställande utveckling, jämfört med tidigare styrelsers i vissa fall svåra problem.

År 1953 aktualiserades frågan om reparation av tillförselledningen från Vansbro, vilken ledning började bli fallfärdig. Uppgörelse träffades då med Bergslagets kraftförvaltning att detta företag skulle överta ledningen och svara för underhållet. I och med denna uppgörelse var en betungande sak avlyftad..

Vi har sökt att i stora drag ge en återblick på verksamheten i företaget under de gångna 50 åren. Med kännedom om den snabba utveckling som pågår inom elkraftens område och om samhällets strävan att påskynda rationaliseringen inom produktions- och distributionsleden för elkraft hoppas vi, att de närmaste åren för våra abonnenter

Den här historiken över Äppelbo Kraft AB skrevs 1965 .  Det är trettiofyra år sedan, och mycket har hänt sedan dess. Årtal har inte varit tillgängliga för en del händelser.

Stora Kopparbergs Bergslag köper både distribution och kraftverk. Bergslaget har också köpt alla aktier, och därmed upphör Äppelbo Kraftaktiebolag.

Montören Finn Göte Larsson som varit i Äppelbo Krafts tjänst sedan 1940 fortsätter hos nye ägaren. Efter en tid övertar Göte Kvarnmora antingen genom köp eller som avgångsvederlag.. Enligt Götes barn betydde rörelsen allt för honom. men när han fick en hjärnblödning förstod han till sist att han måste sälja. Ny ägare blev Torsten Eriksson, Möllnbacka.

Tidigt på söndagsmorgonen den 28 november 1983 förstördes kraftverket vid en häftig brand. Men det blev inte slutet för minikraftverket, som tidningen kallar det Det byggdes snart upp igen och ny utrustning skaffade.

När detta skrivs i april 1999 ägs Kvarnmora av Torsten Erikssons söner som sköter Kraftstationen via telefon från hemmet i Deje.

Kvarnmora´s generator är på ca 130 Kw och stömmen levereras till Stora Kopparberg.

Avskrivet av Greta Hermansson