Äppelbomål

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

ba(r)nunje (m) - n - ungãr - unga
bakbol (n) - ä - = - a, bâkubol
bakbrää (n) - = - bräãr - a
bakiu (f) - o - r - o
bakkâ (m) - n - ãr - a

bakkâr (m) - n
baknâ
baksjuss (m) - n - ãr - a
bakstyttjö (n) - ä - r - a
bakugrav (f) - a
bakän (m)

bakättä, bakätter
bâllrâ - ãr - ä - =
balô - r - = - =
bândkrok (m) - krotjen - ãr - a
banklen

bankullâ (f) - a - õr - o
bannko

bânnland (n)
bânnsje (f) - a - ãr - o
bârhänt

bârkâdö
bârk-kast (m) - n - ãr - a*
bârk-lipâ (f) - a - õr - o *
bârrvâll (n) - ä
bârsmässa (f) *

bâsu (f) - o - r - o
basängsbrö (n) - ä
be - ber - ba - bett
begripâ - begrip - begrep - begrippe
bekklôppâ (f) - a - õr - o

benklen
besjé (n) - besjeä - besjeãr - besjea
besmi´ (n) - besmiä - besmiãr - besmia
bess - = - tä - t
bessl (n) - ä - = - a

besvãrsbrakkâ (f) - a - õr - o
betjyttâ 
bindâ - bind - band - bônde
binnstång (f) - stånja - stängãr - stänga
bistandu, bistandugen
bisä (m) - bisn - ãr - a
bitte 
bitu, bitugen
bitut
bjãr å
bjäbblâ - ãr - ä - =
bjäbblâ (f) - a - õr - o
bjälla (f) - a - õr - o
bjällãrgrâs (n) - ä - = - a
bjällrâ (f) - a - õr - o
bjärô - bjär - bar - bure
bjöndynjâ (f) - a - õr - o
björk (f) - bjöta - ãr - a
blâddrâ - ãr - ä - =
blâgg-gân (n ) - ä *
blakk
blaô - blaãr - blaä - =
blekk (n) - blettje 
blemmâ ( f) - a - õr - o
blesnâ
bletjâ - blekãr - blektä - blekt 
blingk nitto
blingkâ - ãr - ä - =
blinntytâ (f) - a - ôr - o
blisu (f) - bliso - r - bliso
blivãr(n) - ä
blôkô - õr- ä - =
blommu, blommugen
blônd
blôndâ - ãr - ä - =
blõttnâ - ãr - ä - =
blyakkspännâ (f) - a - õr - o
blågâsmässa
blåtyl *
blåvãr (n) - ä 
bläffâ (f) - a - õr - o
bländâ (f) - a
blänjâ - ãr - ä - =
bläsu (f) - a - r - o
bläsu, bläsugen 
blätjâ - ãr - ä - =
blöâ - ãr - ä - = (tt)
blömmâ - ãr - ä - =
blötâ - rotblötâ
blötâ (f) - a - õr - o
bo (f) - a - ãr - a
bo (n) - ä - ãr - a
bô (n) - ä - ãr - a
bõ(r)st
bõ(r)stâ 
bõ(r)stä (m) - bõ(r)stn - ãr - a
bôgô (m) - n - õr - o
bogrepôsô (m) - n - õr - o
bogsjälvâ (f) - a - õr - o
bogskôvväl (f) - skôvvla - skôvvlãr - skôvvla
bok (f) - botja - bökkãr - bökka
bokbla (n) - ä - ãr - bokblaa
bokktâlj (m) - e(ä)n - ãr - a
bol
bôl
bol (n) - ä - = - a
bõlá
bôll (m) - n - ãr - a
bôllä (m) 
bõlmä´
bõlnâ - ãr - ä - =
bolsäng (f) - sänja - ãr - a
bôlý
bôlývör
bôlätterá
boõrm (m) - en - ãr - a
bôr (m) - n - ãr - a
bõrg
bõrgâ - ãr - ä - =
bõrô - ãr - ä - =
bôs (n) - ä
bôs fôr
botnâ - ãr - ä - =
bõttãr, bõttärá
bõttave
bôttn (m) -  = - ãr - a
bôttnâ - ãr - ä - =
bôttnklakô
bôttnlös
bõttô,bõtt
bõty
bra nog
bra, bättãr, bäst
brâddâ - ãr - ä - =
brakkâ (f) - a - õr - o
bramm (n) - ä
bre på
breâ (f) - a - õr - o
bréve
bri - r - bre - tt
bri bôlý
bro (f) - a - ãr - a
brôdd (m) - brôddn - ãr - a
brogâ - ãr - ä - =
brômm (n) - ä - ãr - a
brõmman  (n) - ä - ãr - a 
brônn (m) - = - ãr - a
brônnfor (n) - ä - = - a
brônngubbä (m) - en - ãr - a
brõsk (n) - brõstje
brôt (m) - n - ãr - a
brôtô (m) - n - r - o
brôttäs
bru (f) - a - ãr - a
brufãl (f) - a - ãr - o
brugumm (m) - en - ãr - a
bruklett
brupigâ (f) - a - õr - o
brupäll (m) - n - ãr - a
brussu (f) - o - r - o
bruttn
bryâ
brydd
bryddjâ - ãr - ä - a
bryddjâ (f) - a - bryggõr - bryggo
brytâ - bryt - bröt - brutte
brå - ãr - ä - â
bråkstakô (m) - n - r - o
bråku, bråkugen
brånô ( m) - n - õr - o
bråsjâ (f) - a - õr - o
bråsskâ (f) - a - õr - o
bråstött
brås-vârv
bräforâ - ãr - ä - =
bräkken
brändâ (f) - a - õr - o
bränn ve
brännkâllt
brännmen *
brää (n) - = - bräãr - bräa
brö (n) - bröä 
bröbullä (m) - buln - ãr - a
bröför
bröknallä ( m) - knâlln - ãr - a
bröknäpp (m) - än - ãr - a
brölårä (m) - lårn - ãr - a
brörull (m) - n - ãr - a 
bröskullä (m) - skuln - ãr - a
bröspilâ (f) - a - õr - o 
bufförâ - ãr - ä - =
bufförsost (m) - n - ãr - a
bufförsrent
bufförsvälling (m) - vällinjen - ãr - a
buk-jol (f) - a - ãr - o
bullfotâ *
bullskôvvãl (f) - skôvvla - skôvvlãr- skõvvla
bulltâ - ãr - ä - =
burk (m) - burten - ãr - a
burrku
bus-bas
buss kull
busstje (m) - n - buskãr- buska
bussu (f) - o - r- o
bussu, bussugen
but (m) - n - ãr - a
butjen (m)
butt (m) - n - ãr - a
buttu, buttugen
buvärsdag (m) - dâjen - õr - o
by - byr - bö - bytt
byddjâ - byddjãr - byggdä - byggt
byddje (n) - ä - ãr - a
bygås (f) - a - õr - o, bylångkâ
byllsâ - ãr - ä - =
bylltâ på
bylltä (n) - = - ãr - a
byrakkâ (f) - a - õr - o, bygås
bysjâ - ãr - ä - =
bysjut
byt tu säg
byttâ (f) - a - õr - o
byttgrâs (n) - ä *
bå - ä
bångâ - ãr - ä - = *
bångstyru, bångstyrugen
bånnjen,användes enbart tillsammans med inte
båthâll (n) - ä
båtsta (f) - a - ãr - o
bäbbâ (f) - a - õr - o
bägglâ - ãr - ä - =
bälj (m) - en - ãr - a, uttalas bãlj
bäll
bändut, bändu
bänglu, bänglugen
bänndel (m) - n - ãr - a
bärârmâ, uttalas bãrarmâ
bärbent, utalas bãrbent
bärj (n) - ä - = - a, uttalas bãrj
bärj- tin, uttalas bãrj-tin
bärjmylla, uttalas bãrjmylla
bärklakô, uttalas bãrklakô
bärrfotâ, uttalas bãrrfotâ, bârrfotâ
bärrmos (n) - ä, uttalas bãrrmos
bärrmosbullä (m) - buln - ãr - a,  uttalas bãrrmosbullä
bärt, uttalas bãrt
bärä, uttalas bãrä
bässkuss (m) - n
bäsä (m) -n - ãr - a
böku, bökugen
bölâ (f) -a - õr - o
börtjes
börtäs
bösspång
böt myttjö

barnunge
bakbord
bräde där bröd lagts upp för att jäsa
bakvattenvirvel, eda
backe

marken, ” sätt däg på bakkâm”, sätt dig på marken
bli bättre
returresa
bakstycke
avskilt utrymme i öppen spis för glödbädd
bakre delen

bakom
pladdra, skvallra
krafsa
järnkrok varmed banden krängdes på laggkärl
födslovärk

flicka som vaktar barn
en halv gång större, ”an va bannko stôr än ho”, han var en halv gång större än hon
ytmått, 1/10 snesland, 36 kvadratalnar
trävävsked för vävning av band

mild svordom
barktrave vid tillverkning av barkbröd
barkremsa vid tillverkning av barkbröd
hässlebrodd, Milium effúsum
Bartolomeusmässan, 24 augusti

brasa
fint rågbröd som gavs åt barnaföderska
bedja
begripa
tjärsprätta, leksak
ont i benen
besked
besvär
tigga
betsel
besvärlig person
vara orolig, ängslig
binda
trästång att binda hö på lasset
varaktig
envis, bestämmande person
tidigt
bitande
segt
bära i väg
sladdra
sladdertacka
koskälla
darrgräs, Briza média
sladdertacka
bära
björndynga,” je tror då full du a tramp ti bjöndynjâ då du e sô grinu”, jag tror du har trampat i björndynga, när du är så grinig
björk
bläddra
grovt lingarn, som användes till grova arbetskläder
blek i färgen
bläddra
bläck
utslag på huden
brunstig om får och get
bleka
verkar trött
blinka
entita, talltita
panna ( på huvudet)
blidväder, tö
arbeta häftigt
blommig, rosig
blund,”je ant fått en blônd i ögo”, jag har inte fått en blund i ögonen
blunda
blöts igenom
blyertspenna
utryck för att något som inte blir av ” hä vãr nog int fõr blågäsmässa”, det blir nog inte före ”blågâsmässa”
vagel i ögat
grått,disigt väder
1.snus i munnen, 2. hudutslag, 3.koskit
blandsäd
blänga
bläs i pannan på en häst
med bläs i pannan
bräka
blöda
1.när vatten färgas av pollen, 2.blomma, 3.blodsprängd utgjutning, blodblåsa
kraftigt regn
våtmark
1.bod, 2.lanthandel
bo, ex fågelbo
bud på något
borst
borsta upp sig
borste
båge
selbossa
darrning i bogen
bogblad
bok
liljekonvaljeblad
1.talg, 2.cirrocumulusmoln
borde
brunstig  om sugga
bord
bortåt
boll
böld
utefter
trä som sväller fast
kombination bord och säng
1.borta i, 2. ur
i riktning mot
bortemot
orm som förde lycka med sig och inte fick dödas
1.borr, 2. landrygg
1.självmedveten, dryg, 2.rik burgen person
1.gå i borgen, 2. få kredit
borra
boss, skräp
förebåda,  ” hôn bôs slikkt fõr”, vad förebådar sådant för
lindra vid läkning
bortre
bortom
botten
bottna, nå botten
bottenfruset
bottenlös
borta, bort i
där borta
ganska mycket, tillräckligt bra
bra, bättre, bäst
fylla till brädden
byxa
bräm på skinnplagg
1. överdriva, prata på, 2.breda över
något som har bretts ut t.ex hö 
bredvid
vrida
vrida ur
bro
1.brodd, grodd, 2.spets
bygga bro, lägga ut stockar direkt på marken över myr
hänge, t. ex alhänge
vinkelfästet på en lie
brunn
ombyggnad kring brunnen
spöke i brunnen man skrämde barn med
brosk
brytning av ny mark, nyodling
1.bröt, bråte, 2.timmerbröt vid flottning
brottas
brud
brudfölje, brudfärd
brudgum
brukligt
brudtärna
kläde som hölls över brudparet
vattensjuk mossig sluttning
1.trött,utsliten, 2. bogskadad om häst
brunstig om katt
ängslig
brygga, ex öl
brygga
bryta
tjärstryka
bråkstake
bråkig
brand
broscha
brådska
helt hastigt
brådstörtat, i hastigheten
brädfordra
storslaget
brandfält
bränna vid
kallt så det svider i skinnet
brännvin ” õm  Hunstjärn vor brännvin ô Hunflen vor ost, månd je då skull få nog”, sa Järp Anders
bräde
bröd
brödkaka 
barn som som är i stånd att själv tugga maten
hård brödbit
person ingående i ett hushåll
kista i härbret där tunnbröd förvarades
tre hopvikta tunnbrödskakor hängande på tork
mängd av tunnbröd hängande på en stång i stugans tak
spjälformigt bakredskap
flytta till fäboden
sista tillverkade osten före hemfärd
städat före hemfärd
fullmjölksvälling sista dagen i fäboden
bukgjord
plattfotad
bakredskap
bära någon på ryggen
burk
grinig
duktig, bastant, utmärkt
knuffa omkull
buske
oordnad liggplats
bussig
1.utbuktning, upphöjning, 2.molntapp
buken
1, träbytta, 2. kort och tjock person, 3. grinig person 
grinig, tvär
regnvädersdag
bjuda
bygga
bygge
person som springer i gårdarna, skvallerkäring
klä på sig många plagg
klä på
vårdslöst hoplindade textilier
byracka
flytta omkring saker
rörigt, arbetsamt
dela t. ex. arvsskifte
bytta, hink
älgört, Philpéndula ulmária
båda
vältra sig oroligt i sängen
bångstyrig, oregerlig
1.rädd och ängslig, 2.rådlös
ögonmärke på strand
landningsplats för båtar
lat kvinna
titta ilsket
stor mage
bör, borde, ” hä bäll du järô ” det bör du ( kan du gärna) göra
trögt, besvärligt
bångstyrig, vinglig
bindel
bararmad
barbent
berg
bergtagen, (skrock)
från berg till berg
frusen barmark
barfota
lingonsylt
två brödkakor med lingonsylt emellan, högtidsbröd
barmark, bar
bara, endast
”bäska droppar”
gumse
bökig
börda
brottas, ta nappatag
titta under lugg
järnstycke ( bösspipa) inmurat som stöd i spiskåpan
väldigt mycket